Mera mängdträning

Idag har jag kört en hel del på motorväg och på landsväg och mindre landsväg. Jag har även kört lite stadstrafik också. Jag övar på saker som jag vet att jag övar på saker som jag vet att jag kan, men ”missar”. Jag får uppgifter som vanligt att köra till olika destinationer och jag märker att bilen värkligen går tyst. Så tyst ibland att jag gasar så att bilen gärna sticker iväg och helt plötsligt överstiger hastigheten.

I vissa moment i körningen känner jag mig fortfarande spänd och nervös och känner mig osäker. Vissa vägar känner jag detsamma. Men jag känner samtidigt att jag börjar få bättre känsla av att köra bilen utan större problem. Jag kände också att jag gärna tappar fart eller ökar farten ibland av misstag. Men jag tror nog att det beror på att jag ”tappar koncentration” eller något liknande. Men en sak är säker. Jag är på en trafikskola för att få det flytet också. Men jag upptäcker att jag gör liknande ”misstag” också när jag kör moped med. Men eftersom det försvinner en hel del även där.

Mängdträning och självförtroende

Idag övningskörde jag med Roger och fick göra några övningar och jag börjar sakteliga bli mer säker på min körning. Även att jag ibland märker att jag ”tappar fart” och glömmer av att gasa. Men det är små pyttesmå saker som jag märker blir bättre och bättre med tiden jag övar på att köra bil.

Jag fickparkerade idag också och fick öva på det med och även att parkera på en parkering och denna gången var det på Netto vid Slätten i Falkenberg. Jag vet att jag gjorde 1 liten miss när jag skulle köra mot Skrea Strand idag. Precis efter trafiksignalerna på bussterminalen Holgersplan så var det några med camouflagekläder jag höll på att missa dem och vid den delen var det också väldigt skuggit. Annars gjorde jag inte större eller ”mindre” fel än andra ute på vägarna. Jag är riskmedveten och det fick jag beröm för. Det var nästan inga eller bara en anmärkning. Själv upptäckte jag vid att parkera vid en ficka att jag råkade göra fel första gången och att jag backade rakt på kantstenen. Men sedan fick jag bra tips av Roger att titta på vänster backspelgel efter att jag kollat bakåt och sedan försöka styra och räta upp bilen och att jag tar sikte på bilen bakom och framför.

Det är många saker som man måste tänka på. Jag har värkligen utvecklats som person och att jag får mer självförtroende och självkänska och vågar vara ”kaxig” också i trafiken och i övrigt med. Jag känner att jag vågar ta för mig än mer idag än vad jag gjort tidigare. Ta exempel det med halkbanan i Halmstad. Bara där fick jag en uppsving av en känsla: ”Ja jag klarar av utbildningen”. Men mitt självförtroende kommer nog att öka i nästa vecka, då jag ska göra omkörning. Jag är så pass långt i min utbildning nu att min självkänsla och framförallt självförtroendet ökar markant varje gång jag sätter mig bakom ratten. Idag vågar jag till exempel ”gasa” mer inne i garaget där elbilen står än vad jag gjorde när jag första gången satte mig i den. Då lät jag mer att bilen fick sköta ”smyg-körningen” och reglerar farten med bromsen istället.

Dags för finslipning av en oslipad diamant

Ibland är teknik och människa helt underbara att jobba med. Andra saker kan det sluta med katastrof. Eller nästa åtminstone.

Idag har vi gjort en sorts mängdträning, Fick följa anvisningarna efter en GPS och en rutt som Lennart snällt ställde in. Jag upptäckte i efteråt att jag fokuserade på fel saker. Men det är en bra inlärning också. Jag är ganska långt fram med min utbildning, men det är saker jag håller på att fila på och att allt ska vara mer tryggt att köra. Lennart säger också att det är en stor skillnad med min körning nu än för två veckor sedan, då jag fick köra med Roger. Roger har lärt mig bland annat om EcoDriving och konsten att inte behöva stanna. Men ibland blir det att man är tvungen att göra det. Jag körde lite landsväg och mindre landsväg och motorväg. Men det är en lärdom att bara ha ”snapshots” på motorvägen. Backspegel ska man titta snabbt, INTE långa stunder, för då vill gärna att bilen drar åt ena eller andra hållet. Då blir det diket.

Nä jag håller på att slipa på en oslipad diamant just nu och göra vissa saker. Jag märker att jag vill vara kaxig, men jag blir både rädd och osäker i vissa skarpa kurvor och att jag rågar dra mig till det håll vägen går mot mötande körbana. Lennart ber mig att hålla åt höger och hålla ut att inte svänga för tidigt. Jag håller nu på att finslipa dessa saker och även stadstrafik.

I helgen körde vi också en sväng till Halmstad och jag märkte att det tog musten på mig lite. Det märkte också Lennart. Han ser saker och jag märker att vi håller jämna steg och att jag känner samma sak.

Jag fick också öva på parkering och att fickparkera. Jag missuppfattade lite på ICA Skrea strands parkering, men fick sedan en ny uppgift och löste den. Senare i centrala delarna av Falkenberg fick jag även prova på att fickparkera. Där efter visar Lennart mig hur bilen kan hjälpa en att fickparkera och gör det själv. Sedan såg Lennart en ännu ”snävare” parkering på en annan gata. Då provade även han att låta bilen fickparkera där. Den fick jobba hårt. Det var väldigt trångt. Jag sa att jag aldrig kommer att parkera där om jag skulle göra det själv. Lennart sa även samma sak.

En liten notis är också att jag är med i tidningen ”Mitt i trafiken”

Planera bättre är a och o

Mer vänstersvängsar och att jag ska tänka mer placering och att titta i backspegeln FÖRE jag ska vänga exempel till vänster. Sedan blinkers och bromsa. Jag märker att jag gör dessa saker i fel ordning ibland. Även provat på mer att parkera och att vända och övat och övat och övat. Mycket mängdträning. Roger sa att det är dessa små saker jag måste tänka på, uppsikt bakåt innan jag ska svänga samt att jag ska placera bilen mer tydligare när jag ska svänga osv. Annars så tycker Roger det är bra och att jag är försiktig. Men det gäller samtidigt inte att man ska vara FÖR försiktig.

Någon gång här efter helgen, ska jag skriva lite mer om teorin och ska ta lite antal-rätt-och-fel-frågor som jag har. Det är nu i den fas som är en slutspurt inför teoriprov och uppkörningen. Nu är det inte alls långt kvar tills allt detta ska ske. Nu börjar också nervositeten och pirret komma än mer, men jag tror jag kommer att klara av det. Om jag klarar av att åka tur och retur till Malmö med en moped klass 1 (EU-moped), så ska jag ge mig katten på att klara detta också. Så nu kör vi på med slutspurten som sagt.

Ha nu en trevlig midsommar och övrig helg, återkommer snart med mer nyheter om att ta körkort med en elbil.

konsten att inte behöva stanna i onödan

Idag var jag ute igen med ”Jettan” den så kallade ”bensin/diesel-bilen” (Minns inte vilket drivmedel den är, men Roger kallar den för ”Jetta”. Eftersom Elbilen är på service för att vi inte får igång AC:n. Samt att igår var den inte tillräckligt laddad. Eller som jag skrev igår att det var tekniska problem eller nått.

Idag fick jag öva på vänstersväng i korsning samt att försöka köra och tänka EcoDriving och planera sitt körsätt. Alltså inte stanna i onödan, utan sänka farten i god tid och söka av om det inte behövs stanna vid väjningsplikt alternativt vid trafiksignalerna och låta bilen rulla och sedan ge gas när signalen visar grönt ljus. Första rundan fick jag instruktioner och rundan var från Shell Arvidstorp, Willys vid Varbergsvägen och avfarten vid Slätten/Skrea och Hertingsplan och mot industriområdet Västra gärdet och till Fynda och gamla E6 mot Arvidstorp igen. Utan och stanna. Andra rundan som jag fick köra utan att behöva få mer instruktioner höll jag på att missa att stanna för en cyklist. Tack vare Rogers (Som SKA vara min uppmärksamhet), så fick jag stanna för just denna personen.  Annars var det MAX 2 stopp med just cyklisten som jag fick stanna. Annars så rullade jag på precis som man ska. Snacka om att få konsten till att inte behöva stanna.

Att bedöma avståndet med mötande trafik och hur långt tid det tar att köra över mötandets körbana är för mig ganska svårt. Jag har gjort ett par misstag genom kursen jag gör. Den första var med elbil på vägen mot Glommen och skulle svänga vänster in på en grusväg. Då råkade jag stanna, men fick en skarp tillsägelse av Lennart att så får man inte göra för risken är stor för påkörning bakifrån. Samt hur hastigheten kontra avståndet är, är också jättesvårt.

Idag så gjorde vi några vänster-svängar vid ”refug”, eller målade ”refug-markeringar” utan upphöjningar. Första kom jag först väldigt fort in och för lite in i själva vänster-filen, samt att jag var mellan två körfält och det blev också ett stressmoment. Men det var som Roger sa att man är på trafikskola för att lära sig.

Nästkommande vänstersvängar gjorde jag helt perfekta. Eftersom jag delvis har svårt med avstånd, samt att jag har ”moppe-tänket” av att mopeder inte är så jättekvicka iväg från sin plats, så är jag väldigt försiktig att köra över vägen. Men eftersom man är där ca max två sekunder eller liknande så kan inte mötande köra på en. Sedan är det beroende på avstånd och avstånd. Att svänga för sent och man får ett möte, så kan det ske en olycka.

Idag gick det mycket lättare och jag börjar få flytet mer och mer när det gäller planering av min körning.

Jag försökte också backa längst med gathörn. Ibland ville bilen eller jag komma för långt ut samt att det gick lite för fort någon gång, men när jag tänkte till och anpassade farten mer, så gick det lite lättare. Imorgon ska jag fortsätta med övningskörning och då ska jag även förhoppningsvis visa Roger hur elbilen fungerar.

Teori

Jag håller också på med teorin och nu är jag i den fasen att jag jobbar med frågorna av de som jag har det svårt med. Mer om det i kommande inlägg framöver. Jag vet att jag är dålig på att skriva om just teoridelen, men det går sakta men säkert framåt där också. Jag kan mycket och det är jag glad över, då mycket har jag fått lite ”gratis” tack vare att jag tog körkort för moped Klass 1/EU-moped. Men annat får jag jobba med, så som vikter och annat smått och gott.

Måste få in flytet över korsningarna

IRorger Bergerdag har jag inte kört med elbil för att övningsköra, då nått har hänt med laddningen, men samtidigt är det bra att öva på andra bilar och hur dem fungerar när man är ute och kör. Dock så gillar jag inte den andra automat-bilen, då bromsarna är extremt eller väldigt känsliga och att man sitter konstigt i bilen (ovanligt högt också).

Vad vi övade mest på är att våga köra ut på väjningsplikt även om bilar från vänster ligger en bit bort. Jag har övat på detta tidigare, men jag övar och övar och det blir lättare. Sedan övade vi på att köra utan att stanna. Till dagen till ära fick jag köra med Roger Berger, då jag även tidigare har önskat att övningsköra med andra förutom Lennart, som är min ordinarie. Jag tycker själv jag har mer kunskap. Första gången jag körde så hade jag svårt med balansen, jag märker nu att jag kan göra andra saker för att jag vet att jag kan hålla balansen bättre i bilen och fokusera på trafiken och att jag kan prata mer med läraren undertiden utan att tappa fokus. Tidigare övade jag ibland på reglagen i bilen, så som höja eller sänka ljudet, samt reglera värmen i bilen m.m. Det blir bättre med tiden och självförtroendet ökar.

Risktvåan – halkbanan

kristinehedsbanan folderHelt sjukt på vad hastigheter har med hur man kör. Det fick jag värkligen bekänna färg när jag gjorde denna del av utbildningen. Blev och kände mer självförtroende och självkänslan ökande mer när jag fick köra helt efter mitt eget huvud. Jag vet när jag kör i kurviga partier automatiskt sänker hastigheten även när jag kör moped. För jag har den erfarenheten att man kanske hamnar i diket eller på fel körbana när man har för hög hastighet. Dock även med så låga hastigheter som 45 km/h.

Dagen började med att vi fick köra till Halmstad till Kristinehedsbanan. Jag fick köra fösta sträckan och jag kände redan där att jag blev mycket lugnare och tryggare med min körning. Jag var mycket lugnare nu än tidigare när jag exempel körde på motorvägen än tidigare. Pulsen låg nästan på max än vad den låg i dag. Vet inte om det berodde på att det är en annan trafiklärare eller att jag redan har en bra trygghet i min egen körning. Jag tror båda delar.

Åter till utbildningen. Först fick vi instruktioner om hur vi ska bete oss och tänka på riskmedvetenheten samt att se på ytterligare filmer om hur det är att krocka i vissa hastigheter på ett träd. Samt fick vi se olika situationer med bälte och utan bälte och hur barn ska sitta i bilen osv.

Att köra en angiven hastighet och knappt vet om att man kommer att halka av vägen, jag trodde själv inte att det skulle vara så halkigt. Det kändes som smör i en stekpanna. Framförallt när man gjorde undanmanöver-delen och när man skulle svänga höger i en kurva och till ett trafikljus. Jag hamnade över på andra sidan och hur mycket man än försökte häva sladden, så gick det åt pipan. En skräck-känsla och en känsla av en tankeställare om att hålla rätt hastighet och rätt avstånd till framförhållande. Samma sak kände jag i en utav situationerna att göra en så kallad undanmanöver, då la sig bilen på tvären och fick en sladd och sedan fick jag backa och köra sakta vidare. En annan händelse som jag la märke till är att jag skulle köra från halk-partiet, så råkade jag ha för mycket gas att hjulen spann. Så jag kom ingen vart. Men upptäckte senare att jag måste vara mycket mjuk på gasen för att komma vidare.

Efter de olika angivna hastigheterna, så fick vi fylla i en folder på angivna hastigheter, bromssträcka och sedan fick vi gissa. Jag var nog den som underskattade halkan mest. Jag gissade på 55 meter och jag hamnade kring 95-100 meter. Skrev 95 på 95 för att jag var omkring där. Snacka om att känna sig liten när man får reda på faktum att man kör i så höga hastigheter och vad som kan hända. Jag vet att jag råkade ett par gånger att bromsa FÖRE broms-markeringen. Jag vet att det är fel, men att göra fel är en bra erfarenhet även på halkbanan.

Jag tycker det har varit mycket lärorikt och att man oftast överskattar sin förmåga och att man kör fortare än vad man klarar av. Jag tycker många bör tänka om, då vi har så få månader och dagar på året som vi har halt väglag. Men även under bra väglag anser jag att vi ska försöka hålla avstånd.

Om jag får tycka saker och ting, så tycker jag att vissa moment ska vara obligatorisk under tiden man har körkort. Det ena är att man får känna på halka och det andra är att veta mer om risktagande och riskmedvetenhet i trafiken.

Blandad träning och säkerhetskontroll

IMG_2236Idag är nog den tuffaste körningen med 2 dubbel-lektioner á 20 min/lektion. Det vill säga 2 x 40 minuter plus 5 minuters paus.

Idag har det varit mycket körning och vi körde mot Varberg och även inne i Tvååker. Jag har både kört landsväg och provat på det där med farthållare och att man kan ställa in fartkollaren till den hastighet man vill hålla, samt även att man vill att bilen ska hålla avståndet till framförvarande. Jag provade mycket på det där med på motorvägen och att man kunde jobba bilen så att den följde nästa bil när man skulle köra om en långtradare till exempel. Då ökade bilen hastigheten och behövde ”bara” tänka på körningen på motorvägen. Samma sak gällde landsväg, men med mycket lägre hastighet och utan omkörning. Mycket smidigt faktiskt.

I stadstrafiken märkte jag att jag gjorde några misstag också och det är precis det jag försöker jobba med att inte tappa fart inne i stadstrafiken när jag ska in och ut ur sväng. Eller när jag förväntas att gasa, så tappar jag också fart och väntar för tidigt och då tappar jag också fart. Sedan så fick jag instruktioner om att jag ”slarvade” med placeringen när jag exempel skulle köra vänster-sväng och högersväng.

Jag gjorde även säkerhetskontroller på bilen. Inre och yttre. De yttre har jag fått instruktioner tidigare på och exempel kolla däckens kondition. Idag kollade jag lampor, bromsljus och inre kollade jag tuta och spolarvätska bland annat. Sedan kollade vi också motorns alla vätskor. Dock så finns igen olja i elmotorn, så det blir svårt att fylla på olja just på denna motorn. Men kylarvätska och spolarvätska och givetvis bromsvätskan finns på elbilen. Det batteri som finns i elbilen är ett så kallat underhållsfritt och behöver eller ska inte fyllas på.

Jag har också backat kring gatuhörn och vändning. och jag har faktiskt lite problem med att backa ibland. Jag märker också att jag gärna vill dra bilen åt ett håll när jag tittar på en specifik punkt eller tittar för mycket åt ett håll osv. Jag jobbar hela tiden med mig själv och runtomkring om hur jag ska hålla siktet och hur jag ska tänka osv. Jag lär mig mer och mer hur jag ska tänka och göra vid backning.

Mängdträning

Jag har igår kört motorväg igen och än en gång tappar jag tron till mig själv och vi jobbar på det för att öka självförtroendet för mig. Jag märker att jag kramar ratten så det känns som att knogarna vitnar och får ibland kramp i armar och axlar och händer. Men ju mer Lennart pratar lugnande, ju mer slappnar jag av och ökar tron på mig själv, men så händer plötsligt något och jag spänner mig om igen. Men jag märker också att det går sakta men säkert åt rätt håll med känslan att växa som människa.

Vi fortsatte också med destinationsanvisningar. Exempel till Djursjukhuset i Slöinge med flera andra destinationer.

Andra lektionen igår så hade vi mer mängdträning och varvade med motorväg, landsväg och stadstrafik med mera. Som tidigare, så instruerade Lennart att nu ska vi åka till Laxbutiken eller till annan plats och jag behöver bara läsa snabbt på skyltarna. Eller när Lennart sa Slöinge, så såg jag bara Öinge. När jag kom fram till rondellen eller cirkulationsplatsen som det också heter, så kände jag igen mig precis när jag skulle köra in i rondellen. Men först efter att jag kört in i rondellen och ut ur rondellen, så kände jag igen mig. Man har åkt på platser så ofta att man blir mer eller mindre hemmablind. Så blind att man antingen känner igen sig eller inte.

När vi körde på motorvägen sista gångerna i gårdagens övningar, så började jag mer eller mindre ”slappna av” och känna mig trygg. Jag låg stundtals pendlande mellan 110 km/h och 120 km/h. Men i perioder på motorvägen låg jag kring 110-115 km/h för jag kände mig mer tryggast där till en början. Jag börjar känna mig mer säker på vad det jag gör och vågar än mer. Men vi jobbar hela tiden på att öka mitt självförtroende och mina mindre rädslor. Exempel att bilen kommer igenom vissa passager än vad man själv inte tror osv.

Landsväg och motorväg

För första gången körde jag i hela mitt liv motorväg mellan 2 avfarter och det var pirrigt. Nervositeten var mest för att det blåste och att det kändes som bilen ”gled”. Samt att det regnade också. Men också att uppleva att köra om tunga lastbilar och själva upplevelsen med att ligga över 100 km/h har samtidigt varit en form av ”rädsla”, men också en ”kick” att man längtat att köra så fort. Själv har jag legat och pruttat med en moped maxhastighet 45-50 km/h (optimala förhållanden i ca 55 km/h i exempel medvind och nedförsbacke).

Farlig vänstersväng har vi prövat på också och pulsen ökar markant då man inte ens får stå stilla allt för länge i en vänstersväng. Första vänstervängen var jag väldigt ”stressig” och pirrig. Lennart säger att vi klarar av detta och sedan bad han mig titta i backspegeln när lastbilen kom och det tog flera sekunder efter att vi kommit in på den nya vägen.

Vi körde också lite på vägarbetsområdet kring McDonalds-avfarten vid Vinbergsmotet. Vi skulle svänga vänster och fick stå där en bra stund. Just när vi åkte där så var det stora köer och en lastbil med ”bred last”. Men ut kom vi tillslut från avfarten och in till McDonalds och fick prova på att köra kring arbetsområdet, samt även köra igenom området igen mot Falkenberg.

Så att fått en erfarenhet nu i efterhand med motorvägskörning samt landsvägskörning gör att jag växer. jag har själv lite grand bävat och längtat att köra på motorväg. Landsväg kör jag ändå med mopeden, så det är jag ändå ganska van vid, men dock med ynka 45 km/h.

Jag märker mer och mer att jag växer i uppgifterna och nu börjar snart slutspurten på mitt körkort.